Hälsovård – Anpassning
Klimatförändringarna ställer nya krav på hälsovården i framtiden. Behovet av service förändras i och med att sjukdomsbelastningen förändras: ökad förekomst av extrema väderfenomen, såsom värmeböljor, ökar hälsoproblemen, mörka och snöfattiga vintrar kan påverka den mentala hälsan och spridningen av livsmedelsburna och vektorburna sjukdomar ökar. Den åldrande befolkningen och barnen, samt de som lider av hjärt- och kärlsjukdomar och allergier utgör en riskgrupp när det gäller hälsoeffekter av klimatförändringarna.
Exceptionella situationer leder till ett ökat vårdbehov men försvårar möjligheten att erbjuda vården
Inom hälso- och sjukvården är det viktigt att förbereda sig på en ökning av såväl exceptionella väderfenomen som pandemier och infektioner. Utöver en ökad efterfrågan på hälso- och sjukvårdstjänster kan klimatförändringarna också försämra tillgången till tjänsterna under exceptionella väderförhållanden. I planering och renovering av fastigheter måste man uppmärksamma extrema väderförhållanden och säkerställa tillgången till el under alla förhållanden. Dessutom måste man anpassa byggnaders ventilations-, uppvärmnings- och nedkylningsbehov i enlighet med det föränderliga klimatet.
I anpassningsåtgärderna bör man åtminstone satsa på och förbereda en förbättring av uppföljningssystemen, information och upplysning, vaccinationer, beredskapen inom bekämpning av epidemier och det ökade vårdbehovet under perioder av hetta.
Samarbete och förnuftig resursfördelning
Anpassningsåtgärderna inom hälso- och sjukvården kräver många olika typer av samarbete med andra branscher och aktörer, såsom klimatexperter och samhällsplanerare. Det är viktigt att fastställa vilka förändringar och effekter som är betydande så att resurserna kan fördelas på ett förnuftigt sätt. Exempelvis en het dag kräver ännu inga särskilda åtgärder, men en veckas varmt väder kan kräva det.
Man bör känna till mer långtgående konsekvenser av åtgärderna så att man inte fattar fel och dyra beslut inom anpassning. Exempelvis effektivisering av ventilation/luftkonditionering är problematiskt, eftersom det drar mycket energi. Därför bör man även kartlägga alternativen. Exempelvis i London planeras nya byggnader på så sätt att luftkonditionering endast används vid behov. Dessutom har man i städerna beslutat att öka mängden växtlighet som ger skugga och svalka i tätorterna.